Nu har jag, förhoppningsvis, virkat den sista sköldpaddan på väldigt länge. Om det är något jag tycker är riktigt drygt (bortsett från all form av städning och hushållsarbete (tidigare fanns även träning på min hatlista, men sen upptäckte jag dansmattan och var fast i det träsket)) (notera nu att jag var duktig nog att sätta ut två parentestecken för att avsluta hela min dubbelparentes). Precis som paddorna i föregående inlägg har jag använt mönstret som finns i Mia Bengtsson bok "Virka amigurumi". Till samtliga paddor har jag använt restgarner, och virknål 2,5 mm (min absoluta favoritstorlek av någon okänd anledning, finns det något man inte kan virka med en tvåochenhalva?). Garnet är ungefär att likna vid Svarta fårets Tilda-garn. Jag vet att minst ett av garnerna jag använt har varit Marks & Kattens ekologiska bomullsgarn, ett garn jag gillar skarpt. Det är det garnet jag använt till mina dålls, eftersom jag gillar de lite "bleka" färgerna, dessutom finns det en färg som är lagom hudfärgat för att se verkligt ut på mina dålls. Åter till paddorna. Till ögon har jag använt säkerhetsögon i storlek 6 mm, inköpta från loveknitting.se.
Så vill jag förstås ge mitt utlåtande av boken. Det var många som talade varmt om boken, så jag beställde den via nätet utan att egentligen veta vad jag hade att vänta. Jag kan först säga att jag inte riktigt kom överens med alla förkortningar och mönster"recept". Jag är en rätt van virkare vill jag påstå, och jag har nog aldrig stött på "yttre" respektive "inre" maskbåge, utan ebnart "främre" och "bakre" för att nämna ett exempel. Det krävdes lite av en nollställning av hjärnan för att jag skulle hänga med, men när jag väl var med på noterna (typ efter nån minut) så var det inga problem alls att fatta tanken bakom mönsterkonstruktionen. Dessvärre tyckte jag att boken var alldeles för tunn, Mia kunde lätt haft med fler mönster och lite fler förslag på variationer av figurerna. Så skulle jag gärna sett att hon gett förslag på vilka garner (namn alltså, typ Tilda eller nåt, vad som helst) man kan använda, mest för att nybörjare ska ha nåt att gå efter när de kommer till garnaffären. Vidare tyckte jag att figurerna som var i boken var lite småtråkiga. Sköldpaddorna gillade jag skarpt, absolut. Men det var liksom inget nytt för mig i boken, det mesta i boken kan man hitta gratis på nätet om man behärskar engelska virktermer. Men jag antar att tanken inte var att komma med nåt revolutionerande utan bara presentera svenska folket för fenomenet amigurumi. Tanken bakom boken är fin, men jag hade gärna sett att den var lite tjockare och hade lite mer "hull på benen". För mig som van virkare, och som stor älskare av internet, gav boken inget särskilt förutom söta bilder och värme kring hjärtat att det finns fler unga människor som vill föra fram virkkonsten. För den som är ny på virkning tror jag boken är riktigt bra för att komma igång och förstå grunderna. Samma om man skyr engelska/amerikanska mönster.
Min mening har inte varit att dissa boken, jag är glad att det kommit en svensk virkbok som innehåller annat än dukar etc. Och jag kan lugnt säga att jag själv blivit sugen på att göra en egen bok. En virkbok som kanske har en lite annorlunda inriktning än "Virka amigurumi", men ändock en virkbok med mönster från bland annat min blogg, men också mönster som jag inte velat lägga upp på nätet. Jag vet inte om jag kommer göra slag i saken, men vad säger du? Skulle du vilja ha en virkbok med mig som författare?
