En filt, två väskor och ett leende

Så här på kvällskvisten, med en kopp te efter en dag fylld av ett rosaskimrande lyckorus, så känns det lämpligt att visa helgens skörd i handarbetsväg. Först och främst är wheelfilten till Buggan färdig. Garnet räckte inte riktigt så långt som jag hade hoppats, men tillräckligt långt för att jag skulle snåla och inte köpa mer. Eftersom det är så mycket färg i den bestämde jag dessutom att det inte behövdes någon kant.



När filten var klar påbörjade jag en annan punkt på listan: en väska i grått Eskimo som jag köpte i julas. Stickningen är klar, och jag hade sytt ett foder med det blev för lite fastän jag mätt. Alltså måste jag sy ett nytt, och det kommer väl till slut. Symaskinen står på köksbordet, så jag kan sy närhelst jag får lust. Hur som helst, när jag stickat färdigt den grå väskan stötte jag på den här och var självklart tvungen att göra ett försök. Som tur är hade jag ett nystan gräddvit Eskimo kvar efter åkpåsen, så man kan ju säga att den väskan också faller inom ramen för listan som är till för att göra slut på lite garn.

Den gräddvita väskan är något mindre än den grå, och med bara en fläta som är på fler maskor. Den har en trevlig liten svart rem som jag snott från en gammal handväska jag aldrig använder (den grå väskan ska också få återanvända handtag). Väskan har ett foder med får på, och en dragkedja. Vi behöver inte gå in på hur många svordomar som yttrades under den tid det tog att sy foder och dragkedja, och sen fästa det i väskan.





Och slutligen, ett lyckorus och rosa skimmer. Kan man annat än sväva på moln när man går på ultraljud och möts av det här vackra leendet?