Nakenmonstret igen

Nästan så fort jag hade postat förra inlägget insåg jag vad det var min kompis behöver. Han behöver nåt som vi alla bär med oss från livet: ärr. De flesta av mina ärr må sitta på insidan, även om jag har några enstaka ärr på utsidan också. Bland annat har jag tre ärr från en blindtarmsoperation (ja, man ser ju för tusan ut att vara skjuten med hagelgevär när de gjort en titthålsoperation), och ett fult litet ärr på mitt högra knä efter att jag ramlat från en stege och lyckats fastna i en spik på väg ner. Min kompis har inte hunnit få hjärtat brustet av förlorad kärlek eller avlidna släktingar, men han har hunnit med en blindtarmsoperation han också. Och ett stort ärr i ryggen, men han vill inte berätta hur han fått det den hemligmakaren. Förresten har han ett namn nu också, ett namn jag stötte på och har gillat sen jag läste pyskologi för några år sen. Talcott heter han, Talcott Parsons.