Syfestivalen, på gott och ont

Idag bar det av till Kistamässan och Syfestivalen. Jag var riktigt taggad när vi stängde dörren till lägenheten för att möta svärmor och lämna barnen, men blev lite irriterad (ganska mycket faktiskt) när Algot sa att jag inte fick följa med. Jag menar, lägg av, det är MIN dag idag och så ska inte jag få följa med? Med gråten i halsen (ja, förlossningsdepressioner är inte att leka med och där har jag outat mina besvär) gick jag in i lägenheten igen för att sura. När jag sen kom ut igen bad Algot om ursäkt och frågade om jag var sur. Ja, jag var sur. Jag var skitsur. Men det sa jag inte utan höll tyst.

Efter lite om och men kom vi äntligen fram till mässan. Det var kö. Det var lång kö. Det var så lång kö att man fick stå i kö för att gå över övergångsstället till mässhallen. Sen var det mer kö. Jag hade fribiljett så jag dumpade Micke (okej, Micke tvingade mig att dumpa honom) i kontantkön så att jag kunde gå i frikön. Det var ingen kö för mig, om jag nu hade fyllt i min fribiljett. När jag hade fyllt i min biljett var det jättelång kö, men oförskämd som jag är (och det kanske jag fått av min far) trängde jag mig för jag var ju där först på sätt och vis. Inte för att jag hade behövt ha så bråttom, jag fick ju fortfarande vänta på Micke.

Det första vi gjorde när vi kom in på mässan, var att gå ett varv för att spana läget. Det var asmycket folk. Förra helgen var vi på Underbara Barn-mässan i Älvsjö, och där svor jag (tyst, för mig själv) över alla odrägliga ungar som sprang som vildar och muppiga morsor som stod i vägen och blockerade alla gångar. Vet ni vad som är värre än sådana människor? Gamlingar. Speciellt de gamlingar som luktar bajs, för några såna hamnade vi bakom. Men vet ni hur sega gamlingar kan vara? Jag tror inte ens att alla gamlingar är sega egentligen, en del vill garanterat bara jävlas och vara i vägen så att socialfobiker som jag ska bli mer stressade av situationen än de redan är. (Ta nu allt det jag skriver med en gnutta salt, jag hatar varken gamlingar, barn eller muppiga morsor, men jag blir ruskigt stressad i sociala sammanhang.) Hur som helst, vi hann gå ungefär ett varv innan jag mötte upp Bessemess för att hämta ett par snuttefiltar jag beställt. De är ursnygga! Färgerna är helt underbara, och storleken är alldeles lagom. Så här snygga är de.



Efter att ha hämtat filtarna och önskat Bessemess en trevlig mässa (borde det inte finnas såna kort förresten? "Krya på dig" "Grattis på födelsedagen" "Trevlig mässa" liksom) fortsatte vi vår färd på allvar. En sak som störde mig enormt var att det var så rörigt. Tänk om de hade kunnat göra så att garnet var på ett ställe, tyg på ett och scrap på ett eget ställe? Så störde jag mig på att allt var så inriktat på kläder. Jag hittade bara en monter som var lite mer åt amigurumi-/leksakshållet och det var loveknitting.se som stod för det. Där köpte jag lite säkerhetsögon och så störde jag mig på deras erbjudande om 8 ergonomiska virknålar för 420 kr, så fick man ett förvaringsetui på köpet? Och varför skulle jag störa mig på den sån sak? Jo, för att jag 20 minuter tidigare köpt likadana virknålar för 45 kr styck på ett annat ställe. Och då hade jag letat mig fördärvad efter virknålar och slog till bara för att inte glömma bort eller gå vilse och aldrig hitta tillbaka. Ja, så funkar jag. Jag går vilse. En gång skulle jag gå längs elljusspåret här i "stan". Och då gick jag fel, och hamnade i Dåntorp. Vilken annan människa går fel i ett elljusspår? Så jag störde mig på deras erbjudande.

Om vi bortser från att jag störde mig på allt folk, på att allt var rörigt, på att allt bara inriktade sig på kläder och på att de hade mage att ha ett erbjudande när jag redan köpt virknålar, så var det en trevlig dag. Jag hade gärna sett mer leksakstillverkning eller vad man ska säga, och lite mer sånt garn. Nu hittade jag visserligen garn som jag köpte, men det var till filtar och klädesplagg. Jag kanske är blind, men jag hittade inget garn för leksaker och "amis". Och det allra största minuset med mässan, det var att jag fick ryggskott. Jag fick det första gången för ganska precis 2 år sen, och nu är det tillbaka. Jag kände av det redan i morse men antog att jag bara var lite stel. Så var icke fallet, värken har blivit värre under dagen och det är en pina att försöka stå upp. Jaja, här är resultatet av mina äventyr på Syfestivalen.

Ergonomiska virknålar i storlek 2,5 och 3 mm. Några storleksmarkörer till mina Knitpicks samt då en storleksmätare för stickor. Med på den här bilden skulle även säkerhetsögonen varit, men jag glömde dem. Det var iaf helt vanliga svarta ögon.


Ett ullgarn från Viking: Balder. På bilden syns också filten jag ska sticka av garnet.


Ett par böcker från virkJohan.


Fem nystan Supercool (merinoull) för 15 kr nystanet.


Två härvor Jitterbugg, också ull. Ska förmodligen bli en halsduk.


Två nystan Rialto Aran från Debbie Bliss. Det ena nystanet ska bli en ny calorimetry, för jag lyckades tappa min på barnmässan. Det andra vet jag inte än, nåt blir det nog.


Slutligen fick jag hem fyra nystan ekologisk babyull från Marks & Kattens. Två blåa och två turkosa. Dessa ska bland annat bli vantar till minstingen, sen får vi se.


Just ja, jag måste ju visa min fina väska också. Här hade jag hela min garnmässepeng.