... så heter Lesters nya kompis. Jag stod inte ut med hans ledsna uppsyn så jag virkade en Dyster. När Dyster väl var klar var Lester försvunnen, tills Micke frågade om jag inte lagt honom (pfft, som om JAG skulle lägga honom nånstans, har lär ju ha stuckit iväg själv!) i min väska med amigurumis. Ja, jag har en väska med virkat, för bokhyllan är full :P Så hade jag tänkt kolla med ett bibliotek om de vill ha en liten utställning med virkat, och då ligger väskan där färdigpackad typ. Hur som helst. Jag kollade väskan igen, väl medveten om att jag letat där två gånger redan och att Lester inte skulle ligga där den här gången heller. Och där låg han, den lille rackarn! Jag har introducerat Lester och Dyster för varandra, men de är lite blyga båda två så de har inte riktigt släppt varandra in på livet än. Vi får se om de sorgsna minerna försvinner till slut, eller om de båda är dömda att vara konstant deprimerade som roboten Marvin i Liftarens guide till galaxen. I det HÄR (klicka på ordet "HÄR") inlägget kan du ladda ner mönstret gratis, om du vill göra en egen Lester/Dyster!
Best of Tennessee Craft Biennial 2024
5 veckor sedan
4 kommentarer:
Underbara små varelser! Jag hoppas att de finner varandra. Vem vet, om det ligger kärlek i luften kanske det blir mini-dystrisar!
När de väl börjar titta PÅ varandra måste de ju snart börja le =)
Vissa är blyga resten av livet...söta :)
Himla söta figurer :) Och jag tror säkert att de lyckas med att muntra upp varandra. Förr eller senare :P
Skicka en kommentar