Så, aldrig mer flätstickning

Ett par vänner till oss får barn nu när som helst, och sån som jag är bestämde jag mig för att sticka en filt. Det är samma par som ska få african flowersfilten, så det ska alltså få hela två filtar. Efter mycket letande fastnade jag för en stickad filt, med flätor på båda sidorna. Visst, den blev skitfin, men fy vilken plåga det var med flätor efter halva filten! Usch, det kändes som om jag skulle kräkas så mycket jag ogillade flätorna. Och sån som jag är, så var det ju bara att sticka på och bli klar för annars skulle filten förmodligen hamna i en låda och aldrig mer se dagens ljus. Nu är den klar, och det känns som om jag aldrig nånsin mer tänker sticka en enda fläta till i hela mitt liv. Jag blir irriterad bara av att tänka på flätor.

Filten är stickad i Drops Nepal. Ett himla gosigt garn, definitivt prisvärt. Eftersom filten har flätor på båda sidor, så blir den lite fluffigare liksom, och den känns jättelyxig. Den kommer passa perfekt som filt i höst när det blir lite svalare, men inte tillräckligt kallt för åkpåsar och grejer. Eller så kan man ju ha den i sängen. Mönster finns här.

Om du undrar varför jag fortfarande inte har bra bilder, så kan jag berätta att det tydligen inte bara var blixten som krånglade på kameran. Först funkade inte blixten alls, och den lagade jag ju helt själv. Nu funkar blixten, men det verkar vara nåt problem med "automagin" (ja, jag vet, det heter inte så, men alla andra säger så och då måste jag det med). Summa summarum, jag har fortfarande ingen kamera som tar helt bra bilder.