Jag fick ett smågrinigt mail från en person som tyckte jag var löjlig som blev irriterad för att jag sett ett par av mina mönster på vift. Löjlig och omogen, för att jag kunde ju inte veta om personerna faktiskt snott mönstret eller gjort ett eget med mitt mönster som inspiration. Inlägget det gnälldes på finns här.
Ja, jag må vara löjlig då. Men jag vill alltså förtydliga att jag inte bryr mig om ifall nån inspireras av mina skapelser, det är bara roligt. Problemet jag ser är snarare att man tar ett av mina gratismönster rakt av och sen utger sig för att ha gjort mönstret själv. Jag delar med mig av en del mönster för att jag vill att folk ska virka och inspireras, och av nån anledning har jag känt att det är underförstått att man då skriver i sin blogg att man hittat ett mönster där och där så att ännu fler hittar mönstret och börjar virka. Det är roligt att fler och fler virkar, och det är roligt att mina mönster ändå är hyfsat poppis, för jag har aldrig i mitt liv varit poppis.
Mer virkning åt folket! Och hittar du ett gratismönster du gillar, länka till det så att fler får ta del av härligheten :-) Och jag vet att det är skitsvårt att veta hur mycket av mönster man ska ha gjort själv för att det ska vara ett eget mönster. Räcker det att ändra ena armen till exempel, eller skippa ett par varv här och där? Jag vet faktiskt inte. Och vad gör man om man blir direkt anklagad för att tjuva ett mönster eller en idé, när man faktiskt gjort mönstret själv från grunden? Man kan ju verkligen inte bevisa att man gjort det från scratch själv. Vilket är ett av mina stora problem med boken, jag har materialet och jag har gjort allt själv från grunden. Men när jag sen googlat har jag ju sett en eller flera liknande figurer, som jag alltså inte ens sett innan jag gjorde mina. Jag vill ju inte ge ut en bok och sen bli anklagad för att tjuva.
Och angående boken, jag har fått några mail med uppmuntrande kommentarer om att jag inte ska ge upp hoppet. Jag försöker att hålla lågan vid liv, men det är svårt, av flera anledningar. Det jag kan meddela är att jag har material till en bok, material i form av mönster och idéer. Allt jag egentligen behöver är lite självkänsla och ett förlag. Har du något av dessa att erbjuda mig så hojta till ;-)
Nog om det här nu, jag menade aldrig att vara en surkärring. Jag menade snarare att uppmärksamma er på "problemet". Nästa gång ni virkar efter ett mönster som inte är ert eget, så tipsa era bloggbesökare om var ni hittat det så att fler får ta del av roligheterna.
PS. Har ni nu riktig tur och jag orkar stå i köket ikväll, så kommer det inom kort ett tips på julpyssel. Eller ja, året-runtpyssel om man så vill.
Best of Tennessee Craft Biennial 2024
6 dagar sedan
5 kommentarer:
Jag tycker inte det ska vara något problem med att veta när ett mönster blir "ens eget" för att man ändrat i detaljer. Det är bara att skriva att inspiration och ursprungsmönster hittade jag hos X (och länka) men jag har ändrat det och det. Sen kan det ju faktiskt vara så att flera kommer med väldigt liknande idéer. Jag som inte kan fixa egna mönster har sett mönster som är väldigt lika varandra och tänk att OM jag gör den här och visar upp, ska jag då länka till båda upphovsmännen så inte någon bilr sur. För övrigt - håll modet uppe att få göra en bok! Alla vi som behöver hjälp kan inte få för många böcker!
Jag håller med dig helt. Skulle man råka glömma vart man sett det som sedan inspirerat en till någon, så kan man ju skriva det, "jag såg detta på en blogg, men nu kan jag inte minnas vilken trots att jag letat, tipsa mig gärna så lägger jag ut länken" - något ditåt. Det är ju enkelt att länka och lika enkelt att då säga några positiva ord om personen som inspirerat, bara som en snygg gest. Nu virkar jag ytterst lite och alldeles för illa för att någonsin vilja visa upp det på min blogg, men jag kan inte ser hur detta skulle vara konstigare eller svårare än det är för alla oss sybloggare när vi skriver typ, "originalmönstret är från Ottobre/Meedom, men jag har ändrat x och y". Då vet ju den som vill göra något liknande åtminstone vad utgångskällan är.
Som författare till i dagsläget 19 böcker (och fler är på gång) kan jag tipsa om ett par saker: håll allt du ev. vill ha med i en bok långt borta från bloggen. Det är trist, men det går inte att vara nog hemlighetsfull med bokidéer (eller i det här fallet mönster då, men det är inte sådant jag skriver om), det snos friskt. Jag har till och med varit med om att jag blivit intervjuat under förespeglingen att jag intervjuas som expert på temat XYZ för en artikel i tidningen ABC, för att sedan inse att den som intervjuat mig tagit allt det jag svarat och inkluderat det i en bok som sina egna kunskaper och åsikter, utan minsta referens till mig. Det är skittrist och visserligen är det väl bättre att vara lite för generös än för snål med att dela med sig av saker och ting, men någon måtta får det vara - så håll på dina mönster, till och med bilder på det du tänker ha med i en framtida bok. Och vad gäller bok, så har jag inte hunnit följa hur pass många förlag du kontaktat än och så, men ge inte upp. Det är inte ovanligt att man får testa några gånger innan man får napp. Du kan också överväga att ge ut boken själv via t ex Vulkan. Lycka till - jag håller tummarna, för jag behöver all virkhjälp jag kan få! :-)
Jag har skrivit ett inlägg som i princip samma sak, baserat på skaparstigens långa inlägg om just detta ämne. Håller med dig till fullo. Det är lite klurigt det där. Jag har för mig att man automatiskt får nån slags upphovsrätt om man är först med att publicera ett "verk" (foto eller dylikt). Krångligheten ligger ju dock i det du säger. Även om man gjort mönstret själv och inte sett någon liknande innan är det ju långt ifrån en garanti för att det inte finns någon liknande nånstans ute i världen.
Man kan ju även söka en form av designskydd, men det är det ju inte många som gör. Förmodligen för att det krävs ett rätt högt mått av originalitet för att skyddet ska godkännas. Det finns ju bara ett visst antal olika maskor man kan virka och således är det rätt svårt att uppnå den originaliteten.
Undrar hur detta kollades "förr i världen", dvs internettiden? Då måste det ju ha varit lättare att få skydd för sina mönster. Nu är det ju bara att googla så hittar man förmodligen något som liknar på ens eget...
Många gör ju även Hello Kitty eller andra kända figurer och vissa säljer dem även. Jag tvivlar dock på att dessa personer har frågat företagen om tillstånd till detta, som det faktiskt krävs. De märkena är definitivt varumärkesskyddade.
Men rent krasst är det ju inte olagligt att kopiera andras mönster rakt av om de inte är skyddade på något vis. Det är ju mest rent folkvett som gör att man alltid länkar till upphovsmannen...
Det kan ju dock inte kännas speciellt bra att uppge sig själv som skapare om man inte verkligen gjort mönstret själv. Ibland kan det ju råka sig att man har gjort ett väldigt likt mönster, utan att veta om det.
Jag tror Skaparstigen nämnde det i sitt inlägg, men jag har massor med idéer till olika figurer som jag oftast tappar sugen till totalt när jag ser att de redan är gjorda. Naivt att tänka att man är först med idén, men man är ju så rädd att anklagas för kopiering, även om man hade idén långt innan...
Eftersom jag också har vissa idéer om försäljning av vissa mönster (dock inte som bok) är man ju extra rädd för dessa anklagelser. Man vill ju inte "outa" alla sina idéer på t.ex. bloggen, men då är ju risken att någon annan hinner före med samma idé. Och då känns det inte lika roligt att göra ett eget mönster.
Oj, det blev visst ett helt inlägg det där. :) Inte ofta jag blir så engagerad i ett ämne, men det känns som detta problem blir bara större ju större bloggvärlden respektive "pysselvärlden" blir...
Jag följer din blogg och tycker dina alster är fantastiska, så ge inte upp idén om en bok! Vi ser framemot en!
För övrigt håller jag med tidigare inlägg. Länka och berätta att man inspirerats av någon annan så är det inga större problem. Jag får ofta inspiration av andra bloggare eller filmer, disneyfigurer, tv-spel osv, och gör egna mönster utifrån det men är noga med att skriva var jag fått idén ifrån.
Jag är nog i så fall en ganska så fräck virkare, fast jag har bara virkat efter mönster två gånger...men jag hänger på massvis med bloggar och kollar, blir inspirerad och sådär. Om jag direkt kapar ett mönster så skulle jag självfallet skriva det, men eftersom jag tar lite här och lite där och ALDRIG utger mig för att ha gjort eget så... Nej, jag håller med dig om att man inte får ta av andra och sen påstå att det är man själv som gjort...helt klart!
Skicka en kommentar