Snuskvarning

När jag hade virkat klart min toksöta kanin, fick jag en snuskig idé. Inte nog med att det är snuskvarning på det här inlägget, det är snuskvarning på hela mig dessutom! Jag försöker censurera mig, men ibland går det bara inte. Det här är ett sånt tillfälle. Jag satt och beundrade min toksöta kanin, och så insåg jag att hon satt i ett perfekt läge för att jag skulle kunna använda mig av mönstret till en annan figur. Jag tänkte på min lillebror, för han är en riktig snuskhummer, och den här figuren skulle falla honom väldigt mycket i smaken.

Virkningen satte igång, och från att ha varit en toksöt liten kaninflicka, blev det en snuskig herrkanin som inte kan hålla händerna ifrån sina "familjejuveler". Så här ser han ut, vit med turkos svans och turkos filt på öron och fötter. Och så ett knallrosa ollon förstås, vit snopp i övrigt och vit pung. I pungpåsarna har jag dessutom lagt en pärla för sakens skull, men tyvärr känns de inte så mycket när man klämmer på dem. Nu menar inte jag att jag sitter och klämmer på dem hela hela tiden, men man måste ju ta sig ett provkläm ;-) Brorsan blir nog fett nöjd, min far kommer skratta gott och mamma kommer förmodligen att skaka på huvudet. Undrar nu bara om jag vågar visa upp kaninen på stickcaféet eller om jag ska hålla tyst.